Här roar sig Thea med att slänga sina vantar på marken och be om dem. Ända tills en medelålders kvinna tog upp vanten och sa att den var hennes då Thea ville ha tillbaka den. Thea började inte kasta vantarna igen förrän kvinnan hade försvunnit utom synhåll.
En blogg att avreagera sig på. För all möjlig skit vi tänker på just nu, eller då. En blogg mot tristess och enformighet. En blogg för att glömma. En blogg för att komma ihåg.
